Kreativitet uppstår inte av sig själv. Den behöver människor, mötesplatser, utbildning, mod och ett samhälle som förstår dess värde. Jazzen är alltså en viktig del av Sveriges innovationssystem och ett levande innovationslaboratorium – ett värde politiken borde ta vara på. Här tränas sådant som varje modern organisation efterfrågar: kreativ problemlösning, samarbete, lyhördhet, ledarskap, risktagande, improvisation och förmågan att skapa nytt tillsammans med andra. Precis samma kompetenser som driver forskning, entreprenörskap och teknikutveckling.
Samtidigt bygger jazzen internationella nätverk, utvecklar unga människor, skapar mötesplatser, stärker besöksnäringen och bidrar till Sveriges internationella attraktionskraft. Att se till att vi även i framtiden har en levande jazzscen handlar alltså inte bara om kultur utan om vilket samhälle vi vill bygga och att ta vara på den infrastruktur som finns inom genren.
Ett ekosystem som skapar värde
Bakom utbudet i Svensk Jazz konsertkalender finns otaliga aktörer. Där finns arrangörer, föreningar, festivaler, producenter, ljudtekniker, kulturhus, restauranger, hotell, bokare, volontärer och ideella krafter, utbildningar samt musiker och publik. Det är ett helt ekosystem.
Svensk Jazz samlar idag ca 90 föreningar och arrangörer och ca 80 musiker och musikerbolag. 2025 arrangerade våra medlemmar omkring 1500 konserter som lockade närmare 160 000 besökare och skapade närmare 8 000 arbetstillfällen för musiker. Det är verksamheter som finns i hela landet och som bidrar till levande städer, landsbygder och lokala näringsliv. När ett spelställe eller en jazzklubb tvingas lägga ner är det inte bara konserter som försvinner – ett helt lokalt ekosystem för kreativitet, möten och utveckling riskerar att gå förlorat.
Spelplanen förändras
Streaming har gjort världens musik tillgänglig överallt men ersättningsmodellerna och rekommendationsalgoritmerna gynnar inte alla genrer lika. För många jazzmusiker är livespelningar fortfarande den viktigaste inkomstkällan. Detta gäller även de som regelbundet ger ut ny musik och har en publik. Nu förändrar också AI förutsättningarna. Generativ AI och algoritmstyrda rekommendationssystem påverkar redan vilken musik som upptäcks, sprids och ersätts. Det skapar fantastiska möjligheter men också nya frågor om upphovsrätt, ersättning, transparens och musikalisk mångfald. AI kan vara ett bra verktyg men tekniken måste utvecklas på ett sätt som stärker människors kreativitet – inte försöker ersätta den.
Sverige behöver ett starkt musikliv
För att stärka innovationsförmågan i Sverige måste vi investera i de miljöer där kreativitet utvecklas. Det innebär bland annat:
- långsiktiga villkor för arrangörer, festivaler och scener
- rimliga förutsättningar för musiker att försörja sig
- rättvisa villkor i den digitala musikekonomin
- satsningar på utbildning, unga musiker och framtidens publik
- internationella samarbeten och kulturutbyten
- en ansvarsfull utveckling av AI där upphovsrätt och mänskligt skapande respekteras
- en politik som ser kultur som en investering i innovation, demokrati, utbildning och regional utveckling – inte som en isolerad budgetpost
Vi är många som delar bilden
Vi är många som delar bilden om ett musik- och kulturliv i behov av politiskt stöd. Inför valet uppmuntrar vi alla att ta del av rapporter, valplattformar och analyser. Ju fler perspektiv vi tar med oss in i valrörelsen desto bättre förutsättningar har vi att fatta kloka beslut om framtidens musikliv. Här nedan ger vi några tips:
- En ny rapport från Ideell kulturallians, där Svensk Jazz är medlemsorganisation, visar att Sveriges kulturlivs riksorganisationer har förlorat cirka 34 procent av sina resurser på tio år, justerat för inflation. Om stöden följt inflationen skulle organisationerna haft omkring 35 miljoner kronor mer idag.
- Svensk Jazz samarbetsorganisation, MAIS, har tagit fram en valplattform där vi lyfter tre prioriterade områden för att vi ska kunna fortsätta bidra till uppfyllandet av de nationella kulturpolitiska målen – ökad kunskap, erkännande och införande av adekvata stöd.
- Musikerförbundet och SAMI tagit fram en musikpolitisk valkompass där partierna får svara på frågor om kulturpolitik, AI, streamingersättning och musikens framtid.
- Svensk biblioteksförening, Svensk Live, Svensk Scenkonst och Sveriges Museer har tillsammans tagit fram rapporten ”Kulturbarometern 2026”. Syftet med undersökningen var att ge en bild av allmänhetens syn på kulturens roll i samhället och den visar att visar att svenskarna vill ha en stark offentlig finansiering av kultur.
- Kommittén för demokratins röstbärare har nyligen släppt rapporten ”Villkorad frihet – så förändras kulturskapares, forskares och journalisters möjligheter att verka fritt”.
- Läs också gärna det upprop för folkbildningen – om hur samhället och demokratin förändras när folkbildningen nedmonteras – som 30 företrädare för kultur, akademi, civilsamhälle, idrott och arbetsliv skrivit under i Aftonbladet kultur.
Den viktigaste frågan inför valet är kanske inte hur mycket stöd kulturen ska få. Den verkliga frågan är vilken typ av samhälle Sverige vill vara. Ett samhälle där kultur ses som en kostnad att dra ner på eller ett samhälle som förstår att kreativitet är en av våra viktigaste investeringar. För när vi investerar i musik investerar vi också i demokrati och i människor – och i ett samhälle där nya idéer fortfarande får möjlighet att uppstå.