Svensk Jazz representerar aktiebolag och handelsbolag, ideella och ekonomiska föreningar, privatpersoner och enskilda firmor som alla är del av det svenska jazzlivet som arrangörer, skivbolag, mellanledsaktörer, intressesammanslutningar, musiker och publik. Riksförbundet instämmer med Kulturrådets bedömning i budgetunderlaget för 2023-2025 där myndigheten klargör att det fortsatt finns behov av återstartsmedel och att aktörer i privat och ideell regi är de grupper som haft det svårast under pandemiåren, i relation till verksamheter i offentlig regi.
Om den nytillträdda regeringen vill att kvalitativ musik ska finnas tillgänglig för hela landet måste man bemöta Kulturrådets återkommande äskande om ökning av anslag 2:2, anslagspost 1 Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. Att den tillfälliga satsningen om 50 miljoner kronor årligen planeras försvinna till år 2023 innebär inte bara att bidragen urholkas av utebliven pris- och löneomräkning, utan även att verksamhets- och projektbidrag till fria arrangörer och grupper i realiteten kommer att minska i en tid där musiklivet behöver det som mest. I kombination med ökade kostnadsnivåer skulle regeringens beslut att inte prioritera förstärkning av bidrag leda till kraftigt minskat antal professionella konserter runtom i landet och hindra möjligheten för kulturpolitiken att uppnå det kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Vidare anser förbundet att det är fortsatt viktigt att prioritera kulturskolornas budget för att säkra återväxten och utvecklingen av musiklivet i hela landet även för framtiden.
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet